Kom precis hem från ännu en liten roadtrip med familjen Payne. Haha, våra torsdags äventyr som mest är att åka med hennes mamma på hennes ärenden + köpa lite mat. Men allt för att slippa sitta själv två timmar på gymmet. Så idag i bilen satt jag och Courtney och lyssnade på musik och låten handlade om en tjej. Och jag sa att jag också önskade att någon skulle skriva en låt om mig. Så då berättade Courtney att hon faktiskt kände två killar som lovat att dom skulle göra det men att det inte blev av. Det roligaste var att när vi ca 15 min senare åker till Subway så är dom två killarna där.. haha hur stor är chansen liksom?

Dagen har varit bra, på historian kollade vi på film och 4 personer somnade, så Mrs. Clark tar fram sin vattenflaska och helt seriöst häller vatten i nacken på dom. Väldigt underhållande om du frågar mig.

Under government lyckades vi faktiskt göra våran gaymarriage bill till en lag. Men Marijuana-lagen är helt hopplös och jag förstår inte varför folk ens försöker, varför inte bara ta dom lättaste så vi kan bli klara? Men det roliga är att alla tror att om det blir lagligt så kommer folk gå runt och vara höga hela tiden. Men alkohol är ju lagligt, är folk fulla hela tiden? Nej. Och så tror dom att alla ska börja röka om det blir lagligt, men bara för att det blir lagligt så betyder det ju inte att folk som är emot det skulle börja. Jadu, Amerikaner. MEN dom tycker det är okej att använda som medicin, det finns ju en precis lika stor risk att bli beroende då. Och förresten, tro inte att jag är för massa sånthär men jag har mina åsikter och jag tycker helt ärligt inte att det spelar någon roll som helst. Mr. Schob berättade att vi var tvugna att behärska oss imorgon + att ingen får smsa under lektionen (vilket alla gör i hans klass) för vi ska ha Mr. Huffman, våran elaka vice rektor. Haha egentligen är han väl inte elak, men han ler ALDRIG och ser alltid dödseriös ut. Lite läskigt, och han är rätt sträng också. Men så kan det gå, men han är tydligen rädd för Caitlyns pappa vilket jag finner superroligt.

På Career Ed fick vi sätta oss vid datorn och skriva lite papper, lite som CV'n. Ett med aktiviteter du varit med i, om du varit ledare för något, sporter, skol utmärkelser (honor roll, FFA, honors society osv..) Allting från åk 9-12 (freshman-senior year). Sen på det andra pappret skulle vi skriva 3-4 personer som känner en väl och som ett framtida jobb skulle kunna ringa för att höra om en osv. Jag valde min värdmamma, Mrs. Hukill och Mrs. Chase.

Sista lektionen ägnade jag till att läsa Katie's bok "A child called IT".


Världens hemskaste bok, för er som inte vet vad den handlar om så är det en sann berättelse om en pojke som blev misshandlad av sin mamma under sin barndom osv. För er som inte vill ha massa "händelser" avslöjade läs INTE nästa stycke för där berättar jag vad han blir utsatt för..

Det var hemskt, hon brände hans arm över spisen (en såndär gas-spis med eldlåga) och försökte lägga honom på spisen, hon röck hans axel ur led och ignorerade honom sen, hon matade honom inte och slog honom när han sen försökte sno mat för att kunna överleva. Hon körde honom inte till skolan som med hans andra syskon och tvingade honom att springa till skolan, han bodde nere i garaget och sov på ett par tidningar. Han fick spendera hela sina dagar (efter skolan) nere i källaren helt ensam och var inte tillåten att sitta eller ligga, och var endast tillåten att komma in när hans mamma hade uppgifter för honom eller när hon skulle "bestraffa" honom. Han fick inte ens gå på toa. När han sedan fick en lillebror så tvingade hans mamma honom att äta sin lillebrors bajs från blöjorna, hon slog hans ansikte mot spelgar, och hon hällde ammoniak i hans hals så att han låg på golvet och inte kunde röra sig och trodde att han skulle dö, hällde andra syror också. Sen tvingade hon honom att spy (så att hon kunde se om han snott mat och ätit ändå) och när hon fick reda på att han gjort det så tvingade hon honom att äta upp sin spya igen.. Och MASSA annat, och jag har inte ens läst 100 sidor.. SÅ JÄKLA HEMSKT. Och värst av allt, han hette inte Dave i hans familj, hans mamma kallade honom The boy. Först försökte pappan att hjälpa men efter massa bråk (som mamman alltid vann) så gav han upp och det slutade med att han satt och ignorerade honom med. Men somsagt jag har inte läst allt och jag är så himla nyfiken på att se hur det går, även om jag blir jätte äcklad av allt som händer.. Boken skulle få vilket barn som helst att känna sig lycklig över sin livssituation.

i alla fall, träningen gick bra och det är ca 3 veckor kvar tills våran nästa tävling! Imorgon är de ett peprally på skolan och på kvällen är det den stora b-ball matchen i Athens!! Tell you about it tomorrow! Godnatt